Den här sidan har korrekturlästs
147
men nu snart erhölts flere genom öfwersättningar. De ökades sedan efter hand, så at man först på 1600 talet egde åtskillige sångböcker, hwilka dock änteligen sammandrogos och urskildes, så at wår nu brukelige Psalmbok år 1695 deraf blef författad. [1] Men som Melodier til Psalmerna borde tillika allmänt blifwa bekante, ty åtogo sig Professorerna Olof Rudbeck den äldre och Harald Wallerius, at sätta samma Psalmbok på noter, hwarigenom änteligen likhet i sången erhölts i församlingarne, deremot hwar ort förut hade mäst sine egne melodier. [2] Med Musikens gillande, eller antagande och nyttjande i kyrkorne, gick wäl i början något sent til,
- ↑ Historien om wåre äldre sångböcker och den nu brukelige Psalmboken är omständeligen af Domp. Bälter anförd i 23 Cap. af K. Cerem. der anmärkes: at man i Påfwetiden wäl haft en och annan sång på Swenska, såsom O GUD wi lofwe Dig. En riker Man, och någre andre, men allenast til enskilt andagt. Den förste andelige sångbok tryktes här 1530, men innehölt allenast 15 sånger, som 1536 och 1553 ökades i nya uplagor. 1585 utkom en Sw. Psambok, hwilken flere gånger öfwersedd, åter omtryktes, särdeles 1610 1623 och 1643, samt nyttjades til des wår nu brukelige Psalmbok erhölls. At Prof-Psalmböker tryktes 1765 och 1767, samt en ny förbätring af wåre Psalmer är påtänkt, må här nämnas.
- ↑ Kongl. brefwet til Stats-Contoiret af den 23 Augustii 1697 angående belöning för Profess. Harald Wallerius för det han öfwersatt Psalmboken med noter, bestyrker detta.
