hälst Orgwerk, i Konung Gustaf I tid, icke funnos på många ställen, utom i större städer, och dessutan Instrumenters bruk wid sången af någre förkastades, under föregifwande, at sådant endast wore en Påfwisk inrättning: se p. 122. I synnerhet förordsakades af de så kallade Wederdöpare mycket buller i Stockholm 1524. Uti Landsorterne hade man ock länge skilagtige meningar derom. [1] Men sedan åtskillige Lärare hunnit underwisa de enfaldigare om Kyrko-Musikens wärde och nytta, då den rätt brukas til GUDs lof och pris, nemligen: huru den upmuntrar hiertat til frögd, påminner oss HERrans godhet och wälgärningar i Naturens och Nådenes Rike, samt ger oss likasom en försmak af den tilkommande härlighet och frögd, hwarunder Trogna GUDs barn gärna känna de liufwaste rörelser, men de hårdaste Syndare ofta få röna den Högstas kallande röst, så blef Andelig Musik omsider bibehållen och allment i Swenska Kyrkan ansedd såsom upbygglig, samt derföre sedan nytjad både i Städer och på landet, alt efter som Församlingarnas råd och tilfälle medgaf, hwartil dessutom wåre Religions förwanters Exempel i andre
- ↑ Härom berättas i Konung Gustaf I Hist. af Doct. Celsius D. pag. 242. och i v. Dalins Hist. 3. Del p. 115.
