Sida:Historisk Afhandling om Musik och Instrumenter.pdf/34

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
3

Figural; den förra på flere sätt, med Kyrkosång, eller eljest Naturlig, utan mycken konst och swårighet; men Figuralis, genom särdeles öfning i flere förändringar, både med sång och Instrumenter sammanbunden, som altid låter höra sig mera behaglig och intagande. Poëtiska delen innefattar alt som räknas til Composition, eller konsten at rätt upsätta det, som genom Instrumenter eller sång kan utföras efter wissa reglor. Man fördelar eljest i allmänhet Musiken i twenne slag, Andelig och Politisk, til den sistnämde, räknas både äldre och sednare tiders många inrättningar af Musik och sångs utöfning, så wid allmänna, som enskilta synnerliga tilfällen och Högtidligheter, både i sorg och glädje. m. m. Den Andelige åter, innefattar alt hwad i synnerhet til GUDs loſ och pris kan spelas eller sjungas, och under denna fördelning, blir Kyrko-Musiken märkeligast, som ock egenteligen här kommer at afhandlas. [1].

S. 3. Musikens förträffelighet wisar sig af flere besynnerliga werkningar på en del Menniskors sinnen, och tyckes af alla wetenska-

  1. Man kunde ännu upräkna mångfaldige förändringar innom den Musikaliska wetenskapen, som gifwer wissa utöfningar namn efter deras bruk och beskaffenhet, såsom: Musica Chorica, (Dants-Musik,) Manierosa, Hyporchematica, Dramatica, Tragica, wid Opera, Comædier o. s. w. men sådant hörer ej til mitt ändamål.