Sida:Historisk Afhandling om Musik och Instrumenter.pdf/94

63

således war naturligt, at den wid de flästa Europeiska Hof kom i anseende. Fruentimmer hafwa så wäl i sednare som äldre tider, wisat särdeles färdighet i denna konsten och böra äfwen derföre hedras. ^[1] At många förändringar nu skedde wid Instrument-makeriet blir på sitt ställe nämnt. Det wore för widlöftigt at anföra dem alla, som detta tidehwarf genom utkomne arbeten gifwit Musiken större wärde; wi böre

↑ At Qwinnor i gl. Testamentets tid woro bekante af öfning i Spelkonsten, är nämnt pag. 8 och 32. Fordom kommo Qwinnor ifrån Syrien til Rom, som kallades Ambubajæ, hwilka spelade och sjöngo för betalning wid åtskillige tillfällen. De Romares Præficæ woro äfwen et slags Sångerskor wid begrafningar. Men ehuru denna Musik må anses, finne wi dock, at Fruentimmer i nya Testamentet i synnerhet förtjent loford, för erfarenhet i Sång och spel-konsten. Kejsar Constant. Magni moder Flawia Helena, och en Propertia i Bologna i Clemens VII tid, nämnas derföre med särdeles beröm. Anna de Parthenai Grefwinna af Marennes i Frankrike och Justina Wegeria i Italien, hedras i synnerhet i 16 Sæculo, likaledes Judit v. Wellerse i Gosslar, en blind Ester Elisab. Welkiers från Schweits 1685 och Bella Margherita i Dresden 1687. En Fröken Freudenberg ifrån Hessen omtalas i Kellners Gen. Bas. p. 29. At i flere Länder, närwarande tid, många Fruentimmer träffas, som gått wida i samma wetenskap, är en bekant sak. I Italien skal wara et Closter, deräst Fruentimmer allena utgöra en stor Orchester, och tractera de swåraste blås-Instrumenter.

[1] At Qwinnor i gl. Testamentets tid woro bekante af öfning i Spelkonsten, är nämnt pag. 8 och 32. Fordom kommo Qwinnor ifrån Syrien til Rom, som kallades Ambubajæ, hwilka spelade och sjöngo för betalning wid åtskillige tillfällen. De Romares Præficæ woro äfwen et slags Sångerskor wid begrafningar. Men ehuru denna Musik må anses, finne wi dock, at Fruentimmer i nya Testamentet i synnerhet förtjent loford, för erfarenhet i Sång och spel-konsten. Kejsar Constant. Magni moder Flawia Helena, och en Propertia i Bologna i Clemens VII tid, nämnas derföre med särdeles beröm. Anna de Parthenai Grefwinna af Marennes i Frankrike och Justina Wegeria i Italien, hedras i synnerhet i 16 Sæculo, likaledes Judit v. Wellerse i Gosslar, en blind Ester Elisab. Welkiers från Schweits 1685 och Bella Margherita i Dresden 1687. En Fröken Freudenberg ifrån Hessen omtalas i Kellners Gen. Bas. p. 29. At i flere Länder, närwarande tid, många Fruentimmer träffas, som gått wida i samma wetenskap, är en bekant sak. I Italien skal wara et Closter, deräst Fruentimmer allena utgöra en stor Orchester, och tractera de swåraste blås-Instrumenter.

[1]