Sida:Historisk Afhandling om Musik och Instrumenter.pdf/95

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
64

dock ihogkomma Praetorius, Kircherus, Prints, Hammerschmied, Werckmeister m. fl. [1] som märkeligen dermedelst utwidgat kundskapen i de fläste Riken, och bidragit, at den omsider, ehuru sent, äfwen kommit til Swerige. Hwilka ock hurudanna förbättringar Musiken i allmenhet wunnit ifrån ofwannämde Sæculi början, är en sak, som lemnas större kännare at sammanfatta. Baron Palmqmist har i Wet. Acad. Hand. 1748 p. 165 något derom anfört, och wisat, huru denne wetenskap genom flit, blifwit satt i det skick, at man nu för tiden förnämligast i composition binder sig wid 3 stylar: Kyrko- Theatral- och Cameral-stylen, (jemför p. 38) hwarunder alla andre inbegripas. Han berättar också, at icke något tjenligare medel funnits, til befordran af Musikens behaglighet, än, at sammansätta et

  1. Michael Praetorius ifrån Thuringen, Capell-mästare i Brunschwig, har gjort sig minneswärd genom Syntagma Musicum som han i 4 Tomer utgaf 1619, jemte flere arbeten til konstens befordran. Kircherus af Fulda en Jesuit, och stor Mathematicus, utgaf 1649 sin Musurgiam, utom mycket annat i detta ämne. Casper Wolf. Prints ifrån Ö. Phalts, har sammanskrifwit flere Musik. werk, som upräknas i det nämde Mus. Lexicon. Likaså And. Hammerschmied ifrån Böhmen, 1640, Galil. Wincent Joh. Meursius, sama tid, och And. Werckmeister i Halberstadt omkring år 1700, utom månge andre, som förtjena heder för sina uptäkter.