Sida:Huru länge har tjugondag jul burit namnet Knut? – Fataburen Kulturhistorisk tidskrift.djvu/6

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
175
HURU LÄNGE HAR TJUGONDAG JUL BURIT NAMNET KNUT?

7 till den 13 januari ägt rum under 1600-talets båda sista och 1700-talets första decennium. Före 1658 förekommer det en enda gång på den 13:de och före 1680 inalles blott 5 gånger, medan dess frekvens på den 7:de är ojämförligt större, äfven om det icke häller här kan sägas höra till de dominerande; det är emellertid det enda, som jämte Isidorus och Julianus uppträder före 1651. Efter 1680 blir förhållandet alldeles omvändt; Knut försvinner helt och hållet från den 7:de. På denna dag förekommer namnet för sista gången hos en svensk utgifvare i Spoles almanack för 1679, följande år tar samme utgifvare upp det på den 13:de, här uttränger det på mindre än 30 år godt som fullständigt det gamla namnet Hilarius, och redan ett decennium senare finnes det en almanacks-utgifvare, som lefver i den tron, att det aldrig funnits någon annan Knutsdag än den 13 januari eller tjugondag jul. I Burmans almanackor för åren 1721—1730 ingår nämligen en »Historisk underrättelse om de namn, som uti våra Almanacher stå införde»; det första året sträcker den sig till den 4 februari, och här finner man om den 13 januari följande upplysning. »Canutus eller S. Knut, en Kong i Danemark, som der först inrättat Christendomen, blef ock derföre af det hedniska folket dräpen. Han är ibland Martyrerne opförd och canonizerad wid år 1120.[1] Men att han som andra Helgon äfwen blifwit ärad och tilbeden här i Swerige, skiönjes derutaf, att Tiugunde dagen också warit helig eller en Helgedag.»

Sedan det visat sig, att almanackornas namnbeteckning för den 7 och 13 januari, som förut varit vacklande, stadgade sig i början af 1700-talet, ligger den förmodan nära till hands, att öfvergången till enhetlighet omfattat icke blott dessa två dagar, utan namnlängden i dess helhet. Huruvida denna förmodan är riktig, kan för närvarande icke afgöras; men i hvarje fall kan en sådan förändring, den må nu hafva haft en större eller mindre utsträckning, icke gärna tillskrifvas någon myndighets ingripande, enär den i sådant fall borde hafva inträdt på en gång öfver hela linjen och icke, såsom i fråga om de båda här undersökta dagarna, småningom under loppet

  1. Möjligen tryckfel i stället för 1170, då den högtidliga skrinläggningen ägde rum den 25 juni.