134
Ser lokomotivföraren att sammanstötning, oaktadt hans vidtagna åtgärder för dess undvikande, icke kan förekommas, böra derföre såväl han som eldaren med lugn bibehålla sina platser å lokomotivet; lokomotivföraren hållande sig stadigt fast uti backningshäfstången och eldaren uti vefven å bromsskrufven samt derjemte genom fotfästen emot pannan och tendern söka intaga en sådan ställning, att de, så att säga, blifva ett med lokomotivets massa. De äro härigenom vida säkrare skyddade än genom att hoppa af lokomotivet, hvarvid de alltid mer eller mindre skadas och oftast dödligt.
Orsakerna till lokomotivets afvikning ur banan härleda sig antingen från något fel hos denna, bristning af något hjulband eller ock något på skenorna liggande föremål. För att om möjligt rödja dessa sednare ur banan äro framför första hjulparet vid ramen fastskrufvade plåtar af jern, kallade lifbevarare, en för hvardera skenan och med ett afstånd från denna af omkring två tum. Afvikning kan äfven förorsakas af genom nötning skarpa flänsar å framhjulen, hvilka i sådant tillstånd möjligen kunna skära sig upp på skenorna.
Som följderna af ofvannämnde olyckshändelser kunna vara mycket olika, är det omöjligt föreskrifva de åtgärder lokomotivföraren härvid kan hafva att vidtaga; hans bemödande bör emedlertid alltid vara att med raskhet och beslutsamhet använda de medel och den hjelp, som för tillfallet stå honom till buds för att på möjligaste korta tid få sitt. lokomotiv och tåg i det skick att de i bästa fall kunna fortsätta resan eller eljest med hjelp af annat lokomotiv fortskaffas.
