och trycker derigenom lika i alla riktningar och på alla sidor af en kropp, som finnes deruti, med den kraft som motsvarar vigten af de ofvanliggande luftlagren. För uppmätning af luftens tryckning användes ett instrument, kalladt barometer, fig. 1. —
- Barometer Fig. 1. Pl. I.
Det enklaste sättet att göra en sådan är att med qvicksilfver fylla ett nära 3 fot långt glasrör, igenblåst i den ena ändan, hvarefter man med fingret tilltäpper den öppna, omvänder röret och nedsätter det i ett med qvicksilfver fylldt kärl samt derefter borttager fingret. Det visar sig då, att qvicksilfret inuti röret visserligen sjunker men blott till någon viss punkt, hvars höjd öfver qvicksilfverytan i nedre kärlet visserligen kan vara något olika, men i medeltal räknadt och vid hafsytan utgör 25,6 dec.-tum eller som är detsamma 30,71 verktum.
Det inuti glasröret ofvanom denna punkt varande rummet är naturligtvis lufttomt och den kraft som håller qvicksilfverpelaren på nämnde sätt stående i röret är endast yttre luftens eller atmosferens tryckning på qvicksilfverytan i kärlet, hvaruti röret är nedsatt. Härigenom blir det ock lätt att bestämma den tryckning, som luften åstadkommer på en yta af någon viss storlek, i det den nemligen måste vara lika med vigten af en qvicksilfverpelare som har samma ytas storlek till bas och en höjd af 25,6 dec.-tum eller 30,71 verktum. Om vi t. ex. taga genomskärningsytan af qvicksilfverpelaren lika med 1 qv.-dec.-tum, blifver, då en kubik-dec.-tum qvicksilfver väger 0,8364 ℔, vigten af nämnde qvicksilfverpelare eller som är detsamma lufttrycket på 1 qv.-dec.-tum lika med 25,6 gånger 0,8364.
| Ex. | 25, | 6 |
| 0, | 8364 | |
| 1024 | ||
| 1536 | ||
| 768 | ||
| 20 | 48 | |
| 21, | 41184 ℔ eller, om ytan |
