Hoppa till innehållet

Sida:Hwasser Lokomotivforare.djvu/68

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

56 hvarigenom inloppet till cylindern är stängdt under det att talgen inhälles uti kiken, som sedan vrides J hvarf, eller så mycket att talgen får tillträde till cy- lindern genom hålet a. Rams- k pistonkannan och dess tätningsringar begag- bottoms na8 mycket olika konstruktioner. Fig. 82 ?isar tvenne, f �^~ — for öfrigt lika, endast skiljaktiga i afseende på Fig. 88. tätningen — h vilken i a sker genom 3: ne fina fjäder- ringar af | X fk tums smid t jern och i b genom 2: ne ringar \ x $ af metall. Den första är enligt ett patent af Ingeniör Ramsbottom vid London North Western-jernvägen i England, å hvars lokomotiver den allmänt begagnas. Den är en mycket enkel och billig tätning, men stor försigtighet är dervid af nöden sedan cylindern hunnit blifva något nött, emedan de smala ringarne snart nötas så tunna, att de kunna komma emellan cylinderväggen och kanten af piston- kannan, hvarvid cylindern icke endast kan skadas, utan till och med sprängas. Tätningen vid de i b visade ringarne, som ej hafva någon sjelffjädring, åstadkommes medelst insläppning af ånga genom 2 å 3 fina hål c uti de i pistonen för dem upptagne spår, hvarigenom de tryckas ut emot cylinderns väggar. För att hindra sistnämnde ringar att vrida sig, hvarvid deras öpp- Tätnings- ningar möjligen kunna komma midtför hvarandra och "fIIk aTw samn da g öra tätningen ofullständig, inborras runda tappar uti skarfvarne, Fig. 83. Tätning genom sjelffjädring hos ringarne är dock att föredraga, ty ångtrycket hos de sist beskrifne verkar icke jemnt på hela ringen, utan starkast midtför hålen, hvarföre ringarne ock på dessa ställen nötas mer än på de öfriga. Ringarnes omkrets svarfvas i detta fall 1 tum större än cylinderns, hvarefter de uppskäras och hopplattas, såsom Fig. 84 visar, för att sedan ytterligare svarfvas till sin rätta diameter, dervid de uti skarfven hopfästas med en pinne, som sedermera borttages. VjOOQIC