Hoppa till innehållet

Sida:I Hamburg, en gammal bokhållares minnen.djvu/159

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
152

hvilka dock icke återförde honom till det pittoreska huset på Grosse Neumarkt, utan till »Raboisen», som är ett verkligt fängelse och ej, såsom det nyssnämnda, endast ett provisionelt arresthus.




X.
Det underjordiska Hamburg.


I en af de förnämsta bland Hamburgs många ostronkällare finna vi, aftonen efter den morgon, då Gustaf Blom blifvit förd till Raboisen, ett muntert sällskap, som efter slutade mödor för dagen glammade omkring väldiga fat med stora och små ostron, de kolossala holsteinska och de små helgolandska samt de ännu mindre engelska »natives», samtliga omgifna af ett vördnadsbjudande antal buteljer.

Det var uti en af dessa eleganta förfriskningslokaler, som ligga under gatan, dolda för verldens blickar, men som igenkännas på de storartade högar af ostronskal, hvilka vid sidan af nedgången, mer och mindre systematiskt ordnade, tjena till skylt för lokalen.

En stentrappa leder ned till en förstuga, der man redan finner en lockande exposition af åtskilliga läckerheter. I stora såar plaska präktiga sköldpaddor, färdiga att vid första vink af den inträdande offras till soppa och ragout eller hvad lokalens konsterfarna köksdepartement kan hitta på för att på för gommen behagligaste sätt bevisa det ädla djurets förträffliga egenskaper. Bredvid sköldpaddornas