Hoppa till innehållet

Sida:I Hamburg, en gammal bokhållares minnen.djvu/227

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
220

En »Ewer» är en stor båt, som med en mast och ett enda, men stort segel och egendomligt byggd förstam begagnas af fiskrarne på Elbe och med hvilken en Blankenesare ofta vågar sig långt ut i Nordsjön. »Ewer» kallas också de stora farkoster, som i Hamburgs hamn föra varor till och från skeppen.

— Det är samma »Ewer», som vi länsade i förra månaden, — tillade Peter Kühn.

Jo jo, det tror jag nog, tänkte Gustaf Blom, men fann de begge männens oförskämdhet nästan kolossalare än han föreställt sig. Han fasade för den djerfhet, som dref två personer att angripa en hel stor »Ewer» med kanske tre eller fyra mans besättning. Men ju vådligare han fann deras förehafvande vara, desto ifrigare blef han att ändtligen kunna afslöja en bof, som så länge lyckats trotsa rättvisan. För att bättre kunna uppfatta den försmädliga platt-tyskan, med hvilken Gustaf Blom ännu icke lyckats göra sig riktigt förtrogen, tog han ett par steg fram åt hörnet af det hus, der han funnit skydd mot månens klara sken.

Denna rörelse kunde han dock icke utföra alldeles ljudlöst. Sanden knarrade under hans fötter och väckte de begge karlarnes uppmärksamhet.

— Är det någon i grannskapet? — sade Peter Kühn till kamraten och spejade omkring sig.

— Det lät som någon kommit ut från stugan der, — sade den andre karlen, hvilken också blickade forskande åt alla sidor.

Under ett par minuter fortforo de att se sig omkring. Mörkret var dock så starkt invid det hörn, der Gustaf Blom stod, att han icke kunde