Sida:I grönan skog 1922.djvu/36

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

— Pastor Maybold var orolig för att han inte kunde klara sig med oss alla på middan i morgon och därför talade han om att få henne hit så hon kunde hjälpa till med serveringen och se till att vi inte sölade ned oss; och det är det hon kommit hit för!

— Och det här är sålunda den skon, fortsatte han som lagat den begrundande, som hon skall promenera i till kyrkan i morgon bitti. Jag vill annars inte gärna laga skor som jag inte gjort själv; men man kan inte veta vad det kan leda till och hennes far söker mig alltid.

Där stod nu mellan cidermuggen och ljuset detta intressanta hölje för den lilla okändas fot; och en mycket vacker sko var det. I själva verket hela karaktären — den mjuka böjningen i vristen, de rundade partierna kring de små tårna, repor från vårdslösa skutt nu alldeles glömda — allt upprepat i det vältaliga läderstycket röjde en personlighets lynne och egenheter. Dick såg på den med en skygg känsla att han knappast hade rätt att göra det utan att först ha begärt lov av fotens ägarinna.

— Jojo, go vänner, fortsatte skomakaren, fastän ett vanligt öga inte kan se't, så kan en fackman genast se likheten mellan den här kängan och den där lästen, fastän den där är så vanskapad så man knappast kan tänka på en av Guds skapade varelser, och de här är ett så vackert par skor som man kan få för tio och femti i Casterbridge. För er är det ingenting; men för mig är det fars och dotters fötter lika klart som korvspad.

— Jag tvivlar inte på att det finns en likhet, mäster Penny — en svag likhet — en konstig sorts likhet, sade Spinks. Men jag har inte fått så mycket fantasi att jag kan se't, åtminstone.


28