Ingen undrade: — Veta vad? därför att alla visste av erfarenhet att vad han visste i sinom tid skulle avslöja sig.
— Det ante mig i natt att vi skulle få nå't krångel med den unge mannen, sade formannen, som därmed hejdade fortsättningen av mr Spinks' tal, och såg över till den omedvetne mr Maybold i predikstolen.
— Det anar mig, sade gamle William i sträng ton, det anar mig att det är för mycket viskande här uppe för att det ska vara bra för någon fattig själ. Och så pressade han läpparna samman och såg med koncentrerad blick på kyrkoherden; det innebar att endast en vettlös skulle säga något vidare; och följaktligen inträdde tystnad på läktaren och mr Spinks' sinnrika tal sjönk för alltid ned i det okända.
Dick hade sagt ingenting alls och formannen mycket litet om morgonens episod; ty mrs Dewy hade vid frukosten meddelat sin avsikt att inbjuda den unga ledarinnan av dessa brottslingar till den lilla tillställning de brukade ha på juldagen — ett meddelande som förlänat ljusa färger åt Dicks tankar, sedan han fått höra det. Och i formannens smått cyniska väsen framträdde partikänslan svagare än hos de andra spelmännen, fastän han var en så trogen och vänfast medlem av kåren som de kunde önska sig.
56
