parlament i Dublin. Några dagar därefter beslöts vid en konferens i Belfast, att, om Home Rule skulle upphöjas till lag, konstituera en provisorisk regering för Ulster. Den 5 januari 1912 förklarade Carson sig vara en rebell i så måtto, att han ämnade försvara Ulsters union med England. Den 28 september, »Ulsterdagen», underskrevs av nära en halv miljon människor det beryktade »Covenant» som förklarade Home Rule lagens genomdrivande vara en krigsförklaring mot Ulster.
 |
En eller flera illustrationer borde infogas här, som återfinns på sidan 131 i filen Irland och irländarna 1925.djvu. Bildtext: Lord Edward Carson. |
Under 1913 organiserades under Carsons ledning the Ulster Volunteers, en frivillig armékår som räknade omkring 100,000 medlemmar.
År 1914, då Mr Asquith inför parlamentet framlade sitt modifierade förslag, enligt vilket Ulsters sex protestantiska grevskap skulle tillåtas att under sex år kvarstå i union med England, förklarade Carson detta innebära »en dödsdom med sex års anstånd med avrättningen» (s. 48), varefter han avlägsnade sig från debatten och ofördröjligen reste hem för att organisera motståndet. Vapen och ammunition inköptes från Hamburg och avlastades ostentativt i Larne.
Med världskrigets utbrott ändrades situationen och Sir Edward Carson visade sig även då som en
