hade till uppgift att sörja för de genom kolera föräldralösa. Och flera liknande sammanslutningar följde.
Men sitt största arbete uträttade hon under denna tid för kvinnofrågan. Den hade ju alltid lifligt intresserat henne, som själf i ungdomsåren genomkämpat alla de lidanden, för hvilka en kvinna med intellektuella intressen kunde vara utsatt. Redan i Edla (i Presidentens döttrar) och i Nina hade hon tecknat bilden af en kvinna, som kämpar för en högre utveckling. Frågan sysselsatte henne sedan ständigt; förnuftigast har hon framlagt den i Hemmet, hvarest Petrea är bäraren af hennes tankar angående detta ämne. Det, som karaktäriserar Fredrika Bremers uppfattning af kvinnans höjande, är, att denna högre utveckling, denna praktiska verksamhet för andra, skall vara ett slags ersättning för äktenskapet: den frigjorda kvinnan är för henne en nunna.
Ingenstädes framträder denna snäfva och asketiska uppfattning skarpare än i Hertha eller en själs historia. Idéerna i detta arbete uppväcka icke längre vårt intresse; de äro föråldrade eller för länge sedan förverkligade. Litterärt sedt är arbetet äfven ytterligt svagt. Det är en tendensroman, hvars människor sakna allt själfständigt lif och endast äro pappersdockor, hvilka röra sig efter författarinnans behag. Dessutom saknade Fredrika Bremer den dialektiska och konstruktiva förmåga, som är nödvändig för att uppställa och försvara en tes. Men historiskt sedt är boken af icke ringa betydelse, ty här är det, som Fredrika Bremer, utlösande sina intryck från Amerika, för första gången formulerar ett program och påyrkar bestämda sociala reformer angående kvinnans ställning. Det viktigaste af dessa reformkraf, för hvilket hela arbetet är skrifvet, är yrkandet, att kvinnan vid 25 års ålder skulle vara myndig. Dessutom framställas åtskilliga andra önskemål: kvinnan borde liksom männen hafva rätt till vetenskaplig utbildning och till verksamhet i olika riktningar. Så skulle de kunna undervisa i skolorna, vårda de sjuka (äfven männen, liksom Hertha vårdade Yngve), vara läkare o. s. v. Det är således med Hertha, som kvinnofrågan i Sverige vinner praktisk betydelse.
Äfven i ett annat afseende är Hertha betydelsefull, ty här framställes för första gången krafvet på mannens sedliga renhet före äktenskapet — denna fråga, hvilken sedan spelat en stor roll i åttiotalets kvinnorörelse.
