Sida:J Mortensen Från Aftonbladet till Röda Rummet 1905.djvu/395

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
391
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Johan Ludvig Runeberg.
I.
Det nya i Runebergs diktning. — Fadern. — Sinne för naturen. — Tidig realism
169
II.
Periodindelning. — Yttre data i hans ungdomslif. — Förhållande till pseudoklassisiteten. — Till fosforisterna. — Till antiken. — Den tyska klassisiteten och Walter Scott. — Den nationella rörelsen i Finland. — Det nationella i Runebergs diktning
172
III.
Diktsamlingen af 1830: Första afdelningen. — Svartsjukans nätter. — Idyll och epigmm. — Bonden Paavo. — Andra diktsamlingen. — Genremålningar. — Inflytande från Goethe
179
IV.
Grafven i Perrho. — Elgskyttarne. — Ett nytt stilideal. — Prosaberättelser. — Hanna. — Förhållande till Hermann och Dorothea. — Julkvällen
183
V.
Runeberg i Borgå. — Olika romantiska inflytanden. — Nadeschda. — Diktens uppkomst. — Dess skönhet. — Versbehandlingen. — Kung Fjalar. — Fatalismen. — Förhållande till Frithiofs saga. — Gudarne i Kung Fjalar. — Kungarne på Salamis. — Antika drag. — Shakespeare. — Hamlet. — Fänrik Ståls sägner. — Uppkomst. — Deras folkliga natur. — Runeberg och de nationella rörelserna i hans hemland. — Hans humanism. — Tekniken i Fänrikarne. — Likhet med Goethe. — Ställning i svensk litteratur
190
Lyriken.
I.
Inledning. Den nya generationen. — Tegnérismen. — Böttiger. — Runeberg och tysk lyrik. — Ryssland i tidens lyrik. — Skandinavismen
207
II.
Studentpoesi. Studenten i tidens vitterhet. — Johan Nybom. — Gluntarne
212
III.
Bernhard Elis Malmström. Motsatsen mellan hans program och hans diktning. — Barndom. — Klassiska studier. — Hans skaldeverksamhet. — Hvi suckar det så tungt uti skogen. — Fiskarflickan på Tynnelsö. — Angelika. — Thorvaldsen. — Motsättning mellan Uppsala och Stockholm
216
IV.
Wilhelm von Braun. Hans ämneskrets — Hans sångsätt. — Lefnadsöden. — Lifsuppfattning. — Sjukdom och sorger. — Nytt manér i hans diktning. — Mitt konterfej
220
V.
Carl Vilhelm August Strandberg. Olika perioder i hans skaldskap. — Tidigaste diktning. — Sånger i pansar och Vilda rosor. — Hans manér. — Hans diktning efter 1848. — Hans betydelse
228
VI.
Oskar Patrik Sturzen-Becker. Rabulist. — Studentlif i Uppsala. — Ungdomsdiktning. — Anställning i Aftonbladet. — Första
XXX