Sida:Jane Eyre (sv).djvu/293

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
19
jane eyre.

till mig en tiggarunge från ett arbetshus; men han hade en svag, en mycket svag karakter. John liknar alls icke sin far, och det gläder mig: John är lik mig och mina bröder — en äkta Gibson. Ack, jag skulle endast önska, att han upphörde att pina mig med sina bref om penningar. Jag har ingenting mer att ge honom: vi börja att bli fattiga. Jag måste afskeda hälften af tjenstefolket och stänga till en del af huset eller hyra ut det. Det senare kan jag dock aldrig besluta mig till — men hvad annan utväg finnes? Två tredjedelar af mina inkomster åtgå för att betala inteckningslån. John är en förskräcklig spelare och tappar alltid — stackars gosse. Han har råkat i händerna på nedriga bedragare, han är djupt sjunken, han är mycket förfallen — han ser ryslig ut — jag blyges på hans vägnar, när jag ser honom.»

Hon började nu blifva mycket upprörd.

»Jag tror att det är bäst att jag lemnar henne nu», sade jag åt Bessie, som stod midt emot mig, på andra sidan om sängen.

»Kanske det vore bäst, miss; men hon talar ofta på det der sättet, då det lider mot qvällen — på morgonen är hon alltid lugnare.»

Jag steg upp. »Vänta!» utropade mrs Reed. »Det är ännu något, jag vill säga. Han hotar mig — han hotar mig beständigt med sin egen död eller med min, och ibland drömmer jag att jag ser honom utstäld som ett lik, med ett stort sår i halsen, eller ett blått och uppsväldt ansigte. Det står mycket illa till med mig; jag har djupa sorger. Hvad är att göra? Hur skall jag kunna anskaffa penningarna?»

Bessie försökte nu öfvertala henne att intaga en kylande dryck, men det var endast med möda hon kunde förmå henne dertill. Strax derefter blef mrs Reed något lugnare och försjönk i ett slags medvetslöst tillstånd, hvarefter jag lemnade henne.

Omkring fjorton dagar förflöto innan jag hade något nytt samtal med henne. Hon antingen yrade eller låg i en medvetslös dvala, och läkaren befalde strängeligen, att man skulle undvika allt, som på minsta sätt kunde oroa henne. Emellertid sökte jag att taga mig fram så godt jag kunde med Georgina och Elise. I början visade de