Sida:Jane Eyre (sv).djvu/368

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
94
jane eyre.

’Gode Gud!’ Föraktet föll nu som en kall störtskur öfver mr Rochesters passionerade vrede, och han frågade endast: »Hvad har ni att säga?»

Ett ohörbart svar darrade på Masons hvita läppar.

»För fan, sir, så tala då högt! Jag frågar ännu en gång: hvad har ni att säga?»

»För all del, min bäste sir», inföll prestmannen, »glöm inte att ni är på en helig plats.» — Derpå vände han sig till mr Mason och frågade i mild ton: »Känner ni, huruvida den här herrns maka ännu är i lifvet?»

»Mod!» hviskade advokaten. »Säg ut!»

»Hon vistas på Thornfield Hall», sade Mason nu med mera tydlig röst. »Jag såg henne den sista april. Jag är hennes bror.»

»På Thornfield Hall!» ropade mr Wood. »Det är omöjligt! Jag har bott i många år här i trakten, men aldrig hört talas om någon mrs Rochester på Thornfield Hall.»

Jag såg ett bittert löje kröka mr Rochesters läpp och han mumlade:

»Nej, vid Gud! Jag aktade mig noga att ingen skulle få höra af det — eller af henne under detta namn.»

Han tystnade och tycktes under några minuter öfverlägga med sig sjelf. Ändtligen fattade han sitt beslut och fortfor:

»Nog — det måste ut — det är inte värdt att längre söka fördölja det. — Wood, slå ihop er bok och tag af er mess-skjortan. John Green» (till notarien), »ni kan gå härifrån; det blir inte något giftermål af i dag.»

Mannen lydde.

Mr Rochester fortfor på samma sträfva, rättframma, obekymrade sätt: »Tvegifte är ett styggt ord och dock hade jag för afsigt att begå ett sådant brott; men ödet har gäckat mina planer, eller Försynen hindrat dem — kanske det senare. Jag förefaller i detta ögonblick föga bättre än en ond ande och, såsom min pastor torde vilja säga, förtjenar utan tvifvel Guds strängaste dom — den outsläckliga elden och den ständigt gnagande masken. Mina herrar, min plan är tillintetgjord! — Hvad denna herre och hans klient säga är sanning: jag har varit gift, och den qvinna, med hvilken jag gifte mig, lefver ännu! Ni säger, att ni aldrig hört talas om mrs Rochester i huset der borta, Wood; men