Sida:Jane Eyre (sv).djvu/79

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
73
jane eyre.

»Julias hår är af naturen lockigt,» invände miss Temple ännu lugnare.

»Af naturen! Ja, men jag ämnar inte foga mig efter naturen; jag önskar att dessa flickor måtte blifva Nådens barn. Och hvarföre detta öfverflöd på hår? Har jag inte flera gånger förklarat att jag önskar se deras hår slätkammadt och enkelt? Miss Temple, den der flickans hår måste klippas af helt och hållet; jag skall skicka hit en barberare i morgon. Och jag ser här flera, som ha allt för mycket af denna prydnad; den der långa flickan t. ex. Säg till henne, att hon vänder sig om. Befall hela första klassen stiga upp och vända sig åt väggen.»

Miss Temple förde sin näsduk till läpparna, för att dölja det ofrivilliga leende som krusade dem. Hon gaf likväl den äskade befallningen, och så fort som första klassen hunnit fatta hennes mening, blef hon genast åtlydd. När jag lutade mig litet tillbaka på min bänk, kunde jag se deras blickar och miner under utförandet af denna manöver. Det var skada, att inte mr Brocklehurst också kunde se dem; ty han skulle då kanhända funnit att, hvad han än kunde göra med ytan, det inre dock låg vida längre utom hans förmåga, än han inbillade sig.

Under flera minuter granskade han mycket noga frånsidorna af deras lefvande medaljer och uttalde derefter sin dom. Hans ord ljödo likt en själaringning:

»Alla dessa hårflätor skola klippas af.»

Miss Temple tycktes göra föreställningar deremot.

»Miss Temple,» fortsatte han, »jag tjenar en Mästare, hvars rike ej är af denna verlden. Jag är sänd, att hos dessa unga flickor qväfva köttets lusta, att lära dem kläda sig blygsamt och anständigt och ej med flätadt hår och granna kläder. Alla dessa flickor, som stå här framför oss, hafva sitt hår sammanslingadt i flätor, som fåfängan flätat. De måste bort, upprepar jag. Besinna hvilken tid, som på detta sätt slösas bort, hvilken — »

Mr Brocklehurst blef här afbruten af trenne besökande damer, som inträdde i rummet. De borde ha kommit litet förut, för att få höra hans föreläsningar i afseende på klädseln; ty de voro präktigt klädda i sammet, siden och pelsverk. De två yngre af denna trio (ett par vackra flickor om sexton eller sjutton år) hade gråa kastorhattar, som