Hoppa till innehållet

Sida:Jarl Charpentier Buddha 1910.djvu/47

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
45

vāna har under lång tid varit den heliges tjänare, passat på honom och varit i hans närhet. Och nu under sina sista ögonblick säger den helige i sträng ton åt den ärevördige Upavāna: ’gå undan, munk, stå icke där framför mig!’ Hvad kan väl grunden och orsaken vara till att den helige i sträng ton säger till den ärevördige Upavāna: ’gå undan, munk, stå icke där framför mig!’ Då sade den ärevördige Ananda till den helige: ’herre, den ärevördige Upavāna har varit den heliges tjänare, passat på honom och vistats i hans närhet. Och nu under sina sista ögonblick säger den helige till den ärevördiga Upavāna i sträng ton: ’gå undan, munk, stå icke där framför mig! Hvad kan väl orsaken och grunden vara till att den helige i sträng ton säger till den ärevördige Upavāna: ’gå undan, munk, stå icke där framför mig!’

’Ananda, så många gudar, som finnas i de tio världssystemen ha samlat sig för att se den fullkomlige. På alla håll, Ananda, tolf mil rundt kring Mallafurstarnas sāla-park Upavattana vid Kusinārā finnes icke så stor plats, att man där kan sticka ned ett hårstrå, som icke är upptagen af mäktiga andar. Och dessa gudar klaga: ’långt ifrån ha vi kommit för att skåda den fullkomlige. Ty blott sällan händer det, att fullkomliga, heliga, helt och hållet upplysta män uppträda i världen och i denna natt under den sista nattväkten skall den fullkomlige gå in i nirvāna. Men denne vördnadsvärde munk står framför den fullkomlige och