köttet kokat sönder, och bouillonen år infotad, så at 3 stop eller något mer är öfrigit, silar man bouillonen genom hårduk, och skiljer det feta wäl ifrån honom, när han år kall, då han bör wara hard som hjorthorns substans. Man flår honom då i en annan castrull, tager bårt grumlet, som satt sig på bottnen, och, om han ej smakar så starkt af krydder, som man will, lägger man sådant deri, tillika med litet salt. Man kan lägga lagerbärsblad deri, om man wil hafwa sådan smak; men eljeft kryddar man honom med litet citronskal, och flår litet Rehnskt win dertil. Man låter det der på koka up, och afklarnar det sedan med äggehwitsnö, liksom et gelée, samt silar det genom swanskinsduk. Häraf slår man i en aflång melonform eller någon annan, så mycket, at det står et twärfinger öfwer botten och reflorna. När det kallnar, och inemot det blir styft, har man tilreds stekta kapun-bröst-skifwor, som äro helt tunt och wackert skurna. Dessa sätter man radtals hwar efter annan twört öfwer eller ändalångs formen, snedt och lutande, på kant, med den yttra kanten nedwänd i den klara bouillonen, som förut är slagen i formen, och trycker dem ned deri, at bouillonen håller dem stående, just som då de blefwo ditsatte. Skifworne få ej stå tätt
