kycklinge-köttet, utan i det stället kräftost, hwilken göres sålunda: Man hugger hufwuden af 16 à 18 lefwande kräftor, sköljer dem i watten, och stöter dem i en mortel så råa de äro. När de äro sönderstötte, lägger man dem i en castrull, slår et stop mjölk derpå, sätter på elden, och rör deri, tils mjölken blir warm. Hon bör för all ting ej koka, utan så snart hon är warm, silar man hänne genom hårsikt eller duk, slår ut 7 à 8 ägg med hwitor och gulor, wispar dem, och slår i den silade mjölken, hwilken man då sätter på elden, rör deri med en träslef, tils hon kokar, och då hon ystar sig, slår på en hårsikt, trycker litet derpå med slefwen, så at wasslan rinner af. När denne kräftosten är kall, lägger man honom på bordet, med lika mycket kalf-njurtalg, litet citronskal, liten bit lök, muskotblomma, salt, basilica och litet såcker, hackar alt tilsamman rätt fint, och slår dertil 3 à 4 råa ägg, 3 à 4 näfwar fint rifwit bröd och et skedblad söt grädda. Häraf blifwer en farce, hwilken man lägger på kycklingskråfwet, såsom på de gröna farcerade kycklingarna, efter beskrifning, lindar fläskbarder om, och kokar dem i bouillon, eller ställer dem i ugnen, med nog fläskbarder öfwer och under. När kycklingarne äro således färdige, lägger man kräftsmör i en castrull, 3 à äggegulor, liten
Sida:Johan Winbergs Kok-Bok-1761.djvu/251
Utseende