gör, at de i det nogaste följa det fått ät koka, hwari de blifwit öfwade och tillärde, och ej tro någon utlänning, ja icke sin egen smak, ehuru främmande den ofta tör falla dem. Och i denna sin wana framhärda de, til dess någon af deras nation, den de erkänna för deras mästare, säger dem annat, då de genast ändra modet efter hans förslag, och rätta sig sedan derefter såsom en lag, fast den ej grundar sig på annat skäl, än grand mode. Detta är orsaken, hwarföre de Franske Kockar koka för högsta Herrskap, utan at rätta sig efter deras smak; men i alt följa wanan och egit tycke. Jag säger detta om de Franska Kockar owäldugt, just såsom jag det wärkeligen funnit: icke at tadla deras göromål och smak, utan til hwars och ens underrättelse, som är så förnuftig, at han will stöda sin kökswettenskap på sunda reglor.
Huru Gädda skall fokas, at hon må behålla sin naturliga smak.
Om fisken är fångad i salt sjö, bör han sköljas och kokas i saltsjöwatten; men är han tagen i frisk sjö, sköljes och kokas han i frisksjöwatten. Detta måste altid iakttagas. Sätt en kittel med watten på elden, och när det kokar, så tag fisken up ur sumpen. (Jag wet
