Sida:Johan Winbergs Kok-Bok-1761.djvu/326

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

rensmaklig fisk, som i saltsjöwatten. Ja, den har sötare smak, och är merendels fetare; då dere-emot all den fisk, som wankas i små insjöar, smakar gyttjog. Här til äro ej fly- och dybottnarne orsaken; utan det, at slike små insjöar ej hafwa aflopp. Hwarföre den, som wil inrätta fisk- eller ruddammar, anwänder derpå onödig kostnad, om ej sådane dammar göras tilräckeligen store, och gräfwas i eller redanföre en springkällädra eller rännil, hwilken bör wara så stark, at, när dammen ärf ull, wattnet utan uppehåll rinner af densamma. När dammen får en sådan belägenhet, och göres tämmeligen stor, mår ej allenast fisken wäl, utan warer jämwäl och ökar sig mer, då han eljest likasom trånar och blir mindre, samt behåller ständigt en gyttjog smak.

Aborrar kokade på Holländska sättet.

Aborrar fjällas, tagas ur, skårras eller skäras snedt på hwardera sidan, och sköljas. Imedlertid sättes fiskwatten på elden, hwari läggas 4 à 6 sönderskurne persiljerötter, en göpen persilja, och salt. När wattnet kokat en liten stund, så at det smakar af persiljeröttren, lägges fisken deri, skummas wäl då han kokar up, kokas wäl och lagom, men ej för mycket,