accorderar. På detta sätt, hwilket nu kortel., såsom til en eftersyn förestäldt år, lärer hwar och en förmodel. kunna grunda egna rön och förfarenhet, samt medelst tilhjelp af förnuft och eftertanka, winnña en nödig insikt i den inwärtes hushållningen.
11. Stycket.
Ty det råtta fåttet at hushålla består deri, at både det ena och det andra få anwändes, at inköpet derigenom inskränkes, och ej igenom wårdslöshet och okunnighet onödigt wis ökes. Hörtil lärer hwar och en af bägge könen, som äro förordnade at laga mat, och handhafwa den inwärtes hushållningen, finna sig förpliktade, 1) när de efterfinna, at den allwise Skaparen ej allenast skapat maten, utan ock underhåller rika magasiner deraf, människor och kreatur til bruk, men ej til missbruk. 2 Följakteligen, at desse af Gud förlänte gåfwor åro så dyre, at icke be minste smuler deraf böra wårdslösas, utan med wörnad uptagas, och med ömhet wårdas. 3) Och när de hafwa den högaktning för hwad mindre synes, så lära de ej underlåta, at med större sorgfällighet omgå med det som mer är, och dem ombetrodt, så at de, under alt detta, hafwa Guds ära, sina Herrskapers och Husbondefolks fromma, och egna samwetens befrielse, til et rent syftemål; 4) Förrätta deras syslor med all möjelig flit och eftertanka; 5) inlägga sig om Gudsfruktan och dygd, bedja Gud om wälsignelse i alt deras företag:de, och så widröra det jordiska, at ej det himmelska sättes å sido. 6) Ej grunda sit hopp om lycka och upkomst i werlden på månniskors gunst och löften, ej bry sig derom, at deras medtjenare lasta och förtala dem; utan af hjertat hålla sig til den milda Guden, hwars kärlek, nåd och barmhertigh öfwerflödar, både i tiden och ewigheten, hos alla gudfruktiga, dygdiga, flitiga, trogna och eftertänks. människor, hwilkens Allwishet på et för oss outgrundel. sätt, styrer alt til en god ände.
