Sida:Jorden rundt på åttio dagar.djvu/174

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

174

så ädelmodigt han uppträdde, gjorde på henne ett mäktigare intryck än hon kunde tro och det var nästan henne ovetande som hon röjde sina känslor, af hvilka dock den gåtlike mr Fogg ej på minsta sätt kände sig berörd.

Mrs Aouda kände sig för öfrigt ofantligt intresserad för vår gentlemans uppgift. Hon oroades lifligt af alla hinder, som kunde på något sätt försinka hans resa. Ofta pratade hon med Passepartout, som verkligen kunde läsa mellan raderna i mrs Aoudas hjerta. Den hygglige karlen upphörde heller icke med att utösa loford öfver sin husbondes heder, frikostighet, värdighet, och sedan lugnade han mrs Aouda rörande resans utgång; han upprepade att det svåraste var öfverståndet, att man hade lemnat de fantastiska länderna Kina och Japan, att man nu kom till civiliserade länder och att ett bantåg från San Francisco till Newyork och en transatlantisk tur från Newyork till London skulle vara alldeles tillräckliga, utan tvifvel, för att afsluta denna omöjliga färd jorden rundt.

Phileas Fogg hade, nio dagar efter det han lemnat Yokohama, gjort precis hälften af sin rundresa.

General Grant passerade nemligen den 23 november den 180:de meridianen, den på hvilken befinna sig i södra hemisferen Londons antipoder. På åttio dagar som Phileas Fogg fick disponera, hade han nu, det är sannt, användt femtiotvå och han hade icke mer än tjugoåtta qvar. Men man bör observera, att då vår gentleman befann sig halfvägs blott »genom meridianskillnaden», så hade han i verkligheten gjort äfver två tredjedelar af väglängden. Hvilka krokar också från London till Aden, från Aden till Bombay, från Calcutta till Singapore, från Singapore till Yokohama! Hade han utan afvikelse följt femtionde parallelen, som är