Sida:Jorden rundt på åttio dagar.djvu/38

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till: navigering, sök
Den här sidan har korrekturlästs

38

han pekade åt ett hus, som låg ett par hundra steg derifrån.

— Då skall jag säga det till min husbonde, som dock ej tycker om att man gör honom besvär.

Passageraren helsade på Fix och gick ombord på ångbåten.




Sjunde kapitlet.

Ytterligare bevis för gagnlösheten af att ha pass.




Agenten gick sin väg från kajen och begaf sig skyndsamt till konsulat-kontoret. På sin enträgna anhållan blef han insläppt till konsuln.

— Herr konsul, sade han rakt på saken, jag har starka anledningar att tro, att min man är med ombord på ångaren.

Fix omtalade nu hvad som förefallit mellan honom och betjenten med anledning af passet.

— Bra, mr Fix, sade konsuln, det skulle riktigt roa mig att få se den skurken i ansigtet. Men kanske infinner han sig icke hos mig, om det förhåller sig så som ni säger. En tjuf vill icke lemna efter sig spår af sin resa och för öfrigt är formaliteten med pass icke obligatorisk.

— Herr konsul, svarade agenten, om det är en beslutsam karl, såsom man kan förmoda, så kommer han nog.

— För att låta visera sitt pass?