Sida:KVA vol 15.djvu/186

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
167
1754. Jul. Aug. Septemb.

som det andra. Icke desto mindre, om samma omständigheter tagas i akt, och medelmåttiga antalet af de födda för några år, jämföres med et medelmåttigt antal för lika många år, på en annan ort, eller på samma ort för en annan tid; så tyckes det ej kunna fela, at ju dessa orters förhållande i folkriket på de tiderna i det närmaste derigenom skal utrönas. Om vid början af förra Seculo i London föddes årligen vid pass 6000 barn: omkring år 1670, 12000: men åren näst före och efter 1720, 18 til 19000; så är ju högst sannolikt, at Stadsens Invånare på 120 år ökat sig til et tredubbelt antal. Om i Paris äro på dessa sista åren födde altid öfver 21000[1]; i London, 15000; i Amsterdam, 7000: i Wien, 6000: i Köpenhamn, 2600; och i Stockholm, in emot 2000 barn årligen; månne icke Invånarenas antal uti dessa Städer då är ungefärligen i samma förhållande? I Berlin föddes emellan åren 1711 och 1719, aldrig öfver 2500; men emellan åren 1733 och 1740, aldrig under 3300: ho är, som icke straxt deraf ser, huru vackert Invånarenas antal, genom Slögders upkomst, flygtiga Religions-förvanters emottagande och andra omständigheter, på kårt tid tilvuxit? Det går väl icke an, at efter denna mått-ståck mäta Städers förmögenhet och rörelse; ty om Paris är manstarkare än London (hvilket dock Ängelsmännerne neka, föregifvande at nästan tredje delen af barnen som födas i London, och icke äro af Ängelska Kyrkan, ej upföres på förtekningarna[2],) så följer

dock
L 4
  1. Se Malouins Handling om Epidemiska Siukdomarna i Paris, som årligen införes i Kongl. Franska Vet. Acad. Memoirer.
  2. Philos. Trans. N:o 450.