Den här sidan har korrekturlästs
§ §
300
Sång 19.
»Nu jag upplöjt huggormsåkern,
Ormuppfyllda fält jag uppvänt,
Manas ulvar har jag betslat,
Bundit Tuonis björn i kedja,
Fått den fjällbetäckta gäddan,
Fångat flinka, feta fisken
Ur den svarta Tuoni-älven,
Djupt i Manala, det låga:
Skall ej jungfrun nu mig givas,
330. Skall ej tärnan här mig skänkas?»
Sade Pohjolas värdinna:
»Illa har du nu betett dig,
Då du avskilt gäddans huvud,
Då du ristat upp dess mage,
Slitit upp jämväl dess bröstben,
Och, därtill, på fisken smakat!»
Därpå smeden Ilmarinen
Yttrade ett ord och sade:
»Felfritt byte fångas sällan,
340. Icke ens på bättre ställen,
Mindre än i Tuoni-älven,
Uti Manala, det låga!
Är hon redo, den jag väntat,
Färdig, den jag haft att vänta?»
Sade Pohjolas värdinna,
Tog till orda själv och talte:
»Redo är hon, som du väntat,
Redo, den du haft att vänta!
Nu min dotter bort jag giver,
350. Nu min lilla and jag skänker
Ormuppfyllda fält jag uppvänt,
Manas ulvar har jag betslat,
Bundit Tuonis björn i kedja,
Fått den fjällbetäckta gäddan,
Fångat flinka, feta fisken
Ur den svarta Tuoni-älven,
Djupt i Manala, det låga:
Skall ej jungfrun nu mig givas,
330. Skall ej tärnan här mig skänkas?»
Sade Pohjolas värdinna:
»Illa har du nu betett dig,
Då du avskilt gäddans huvud,
Då du ristat upp dess mage,
Slitit upp jämväl dess bröstben,
Och, därtill, på fisken smakat!»
Därpå smeden Ilmarinen
Yttrade ett ord och sade:
»Felfritt byte fångas sällan,
340. Icke ens på bättre ställen,
Mindre än i Tuoni-älven,
Uti Manala, det låga!
Är hon redo, den jag väntat,
Färdig, den jag haft att vänta?»
Sade Pohjolas värdinna,
Tog till orda själv och talte:
»Redo är hon, som du väntat,
Redo, den du haft att vänta!
Nu min dotter bort jag giver,
350. Nu min lilla and jag skänker
