Den här sidan har korrekturlästs
§ §
319
Sång 20.
Där en mö i slummer sjunkit,
Koppargördlad jungfru vilar;
Honingsgräs hon har vid sidan,
Ljuva örter invid fållen.
Hämta honing i din vinge,
Ljuvlig saft i din beklädnad,
Från det ljusa gräsets toppar,
Från den gyllne blommans krona,
Hämta den i tärnans händer,
360. Hit på Osmo-dotterns axel!»
»Mehiläinen, flinka fågel,
Färdades med största snabbhet,
Flög i hast den långa vägen,
Hållen snart tillryggalade,
Över ett hav, långs ett annat,
Snett utöver tredje havet,
Hann till ön på öppna fjärden,
Kom till klippan uti havet,
Såg en mö i slummer sjunken,
370. Tennbriskprydd en tärna somnad
På den ej benämnda ängen,
Honungsfältets gröna linda,
Gyllne gräs vid hennes midja,
Silverblommor invid gördeln:
Vätte vingen där i honing,
Fjunet i den ljuva saften
Från det ljusa gräsets toppar,
Från den gyllne blommans krona,
Förde den i tärnans händer,
380. I den goda jungfruns fingrar.
Koppargördlad jungfru vilar;
Honingsgräs hon har vid sidan,
Ljuva örter invid fållen.
Hämta honing i din vinge,
Ljuvlig saft i din beklädnad,
Från det ljusa gräsets toppar,
Från den gyllne blommans krona,
Hämta den i tärnans händer,
360. Hit på Osmo-dotterns axel!»
»Mehiläinen, flinka fågel,
Färdades med största snabbhet,
Flög i hast den långa vägen,
Hållen snart tillryggalade,
Över ett hav, långs ett annat,
Snett utöver tredje havet,
Hann till ön på öppna fjärden,
Kom till klippan uti havet,
Såg en mö i slummer sjunken,
370. Tennbriskprydd en tärna somnad
På den ej benämnda ängen,
Honungsfältets gröna linda,
Gyllne gräs vid hennes midja,
Silverblommor invid gördeln:
Vätte vingen där i honing,
Fjunet i den ljuva saften
Från det ljusa gräsets toppar,
Från den gyllne blommans krona,
Förde den i tärnans händer,
380. I den goda jungfruns fingrar.
