Den här sidan har korrekturlästs
TRETTIOFEMTE SÅNGEN.
Kullervo, Kalervo-sonen,
Gubbens son med blåa strumpor,
Börjar hädanefter leva
Under skydd av far och moder.
Men han lär ej att begripa,
Kan ej mannavett förvärva,
Ty förvänt han blivit fostrad,
Vrångt behandlad såsom liten
Av en hårdsint fosterfader,
10. Av en vettlös vårdarinna.
Gossen söker verksam bliva,
Företar sig att arbeta,
Giver sig åstad att fiska,
Att ro ut den stora noten,
Yttrar därvid själv och säger,
Talar, vilande på åran:
»Skall jag ro av alla krafter,
Draga på med all min styrka,
Eller skall jag ro med måtta,
20. Jämnt så mycket som behöves?»
Gubbens son med blåa strumpor,
Börjar hädanefter leva
Under skydd av far och moder.
Men han lär ej att begripa,
Kan ej mannavett förvärva,
Ty förvänt han blivit fostrad,
Vrångt behandlad såsom liten
Av en hårdsint fosterfader,
10. Av en vettlös vårdarinna.
Gossen söker verksam bliva,
Företar sig att arbeta,
Giver sig åstad att fiska,
Att ro ut den stora noten,
Yttrar därvid själv och säger,
Talar, vilande på åran:
»Skall jag ro av alla krafter,
Draga på med all min styrka,
Eller skall jag ro med måtta,
20. Jämnt så mycket som behöves?»
