Den här sidan har korrekturlästs
§ §
19
Sång 26.
Men den andra sämre hälften
Må du lämna ät en sämre,
Ty så kan en karl du bliva,
Träda fram som verklig hjälte,
Välberedd att hålla provet,
Att din avsikt genomdriva
I ett lag av tappre kämpar,
I ett modigt mannasamkväm!»
Därpå reste Lemminkäinen
420. Med sin fåle spänd för släden,
Gav sin häst ett slag med piskan,
Smällde till med pärlesnärten;
Hingsten började att springa,
Travarn lopp framåt med lätthet.
När en liten tid han färdats,
Åkt framåt en stund med snabbhet,
Säg på vägen han en orrskock;
Orrarna till flykten togo,
Fågelsvärmen flydde hastigt
430. Undan för den snabba springarn.
Kvar de lämnat några fjädrar,
Nägra smärre dun på vägen;
Dessa upptog Lemminkäinen,
Gömde dem uti sin ficka;
Ingen vet vad allt kan hända,
Vad som tima kan på resan;
Allt behövas kan i gården,
Kan i nödfall än begagnas.
Icke långt han färdats hade,
440. Åkt ett litet stycke endast,
Må du lämna ät en sämre,
Ty så kan en karl du bliva,
Träda fram som verklig hjälte,
Välberedd att hålla provet,
Att din avsikt genomdriva
I ett lag av tappre kämpar,
I ett modigt mannasamkväm!»
Därpå reste Lemminkäinen
420. Med sin fåle spänd för släden,
Gav sin häst ett slag med piskan,
Smällde till med pärlesnärten;
Hingsten började att springa,
Travarn lopp framåt med lätthet.
När en liten tid han färdats,
Åkt framåt en stund med snabbhet,
Säg på vägen han en orrskock;
Orrarna till flykten togo,
Fågelsvärmen flydde hastigt
430. Undan för den snabba springarn.
Kvar de lämnat några fjädrar,
Nägra smärre dun på vägen;
Dessa upptog Lemminkäinen,
Gömde dem uti sin ficka;
Ingen vet vad allt kan hända,
Vad som tima kan på resan;
Allt behövas kan i gården,
Kan i nödfall än begagnas.
Icke långt han färdats hade,
440. Åkt ett litet stycke endast,