Den här sidan har korrekturlästs
§ §
261
Sång 43.
Vräkte Sampo ner i havet,
Stjälpte hela granna locket
Över röda skeppets brädgång
Ut uppå det blåa havet;
Där gick Sampo nu i stycken,
Brast i bitar granna locket.
Och så sjönko dessa bitar,
Stora stycken utav Sampo
Genom havets lugna vatten
270. Ner uppå det svarta gruset,
Byttes där till havets håvor,
Blevo Ahto-barnens skatter.
Därför aldrig här i tiden,
Medan gyllne månen glänser,
Saknar havet rikedomar,
Lider Ahto brist på skatter.
Andra stycken utav Sampo,
Några mindre bitar blevo
Kvar på blåa havets yta,
280. På det vida havets vågor,
För att där av vinden vaggas,
För att bort av böljor bäras.
Vinden vaggar dessa stycken,
Havets svall dem framåt gungar
På det blåa havets yta,
På det vida havets vågor:
Vinden driver dem mot stranden,
Böljorna i land dem bära.
Gamle trygge Väinämöinen
290. Såg hur bränningarna drevo,
Stjälpte hela granna locket
Över röda skeppets brädgång
Ut uppå det blåa havet;
Där gick Sampo nu i stycken,
Brast i bitar granna locket.
Och så sjönko dessa bitar,
Stora stycken utav Sampo
Genom havets lugna vatten
270. Ner uppå det svarta gruset,
Byttes där till havets håvor,
Blevo Ahto-barnens skatter.
Därför aldrig här i tiden,
Medan gyllne månen glänser,
Saknar havet rikedomar,
Lider Ahto brist på skatter.
Andra stycken utav Sampo,
Några mindre bitar blevo
Kvar på blåa havets yta,
280. På det vida havets vågor,
För att där av vinden vaggas,
För att bort av böljor bäras.
Vinden vaggar dessa stycken,
Havets svall dem framåt gungar
På det blåa havets yta,
På det vida havets vågor:
Vinden driver dem mot stranden,
Böljorna i land dem bära.
Gamle trygge Väinämöinen
290. Såg hur bränningarna drevo,
