Hoppa till innehållet

Sida:Kalevala (Collan) 1922 senare delen.djvu/270

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

 §  §

266


Sång 43.

Slå på land var ovän neder,
Tukta vattnets onda makter!
 »Stå på dina söners sida,
Bistå dina barn beständigt,
Skänk dem du ditt skydd om natten,
Var du deras värn om dagen,
Att ej solen vredgad skiner,
Att ej månen vredgad lyser,
Att ej vinden vredgad viner,
420. Att ej regnet vredgat strömmar,
Att de ej av kölden skadas,
Ej av vädrets hårdhet lida!
 »Foga hop av järn ett stängsel,
Res en mur av stora stenar
Kring den egendom jag äger,
Kring mitt folk, på bägge sidor,
Ifrån jorden upp till himlen,
Ifrån himlen ner till jorden,
Mig till hemvist, mig till bostad,
430. Mig till skydd och mig till hägnad,
Så att ej för mycket rövas,
Undanrycks av oväns händer,
Medan denna tiden varar,
Medan månens klarhet lyser!»