§ §
398
skogsgudens kvinnliga omgivning: 14. 123; 32. 90, 251; 46. 339, 478; jfr. 14. 68; — förväxlad med Mielikki, Tapios hustru: 46. 58.
Terhenetär (dimmans dotter), ett av luftens kvinnliga andeväsen, rådande över dunst och dimmor; även kallad Udutar: 19. 137; 42. 338, 367.
Tiera, Lemminkäinens vapenbroder och följeslagare på dennes andra Pohjolafärd: 30. 49—497. — Även benämnd Kuura.
Tuometar (häggens dotter), kvinnlig skogsgudomlighet, häggarnas beskyddarinna: 32. 88.
Tuomivaara, »häggberget», vid vars fot Tapios boning var belägen: 32. 310.
Tuonela, Tuonis rike, Manas boning, dödens hem, även kallat Manala: 14. 144; 16. 277, 335, 343, 386, 406; 17. 3; 32. 175.
Tuonelas, Tuonis älv, »Manalas urgamla flöde»: 9. 379; 12. 499; 14. 319—459; 15. 189—627; 16. 161, 171, 354, 375; 17. 435; 18. 115; 19. 157—215, 284, 327, 341; 26. 311; 32. 380; 35. 265; 47. 202.
Tuonetar (Tuonis dotter), »Manalas kortväxta tärna»: 16. 163—277; — Kiputyttö, plågornas jungfru: 45. 269 ff. — Loviatar, plågornas moder, den mest avskyvärda bland Tuonis döttrar: 45. 23—176. — Tuonis döttrar, Manas mör: 23. 469.
Tuonetar, Tuonelas värdinna, även benämnd Manalatar (s. d.): 16. 287, 303, 321.
Tuoni eller Mana, underjordens behärskare, dödens gud (enl. Castrén av samma ursprung som det tyska Tod, θάνατος, det lapska Tuon, Tuona) 4. 284; 6. 128; 12. 156; 15. 193, 635; 16. 149—395; 17. 3; 20. 81; 23. 463, 466; 25. 693, 705, 713; 27. 153; 35. 121, 319; 45. 195. — Tuonis björn: 19. 105, 116, 127, 149, 324; — borr: 16. 255; 25. 696, 707, 715; — gädda: 19. 223—336; 38. 64; — hatt: 16. 194; härsmakt: 15. 222; — korn: 26. 748; — kulle: 16. 158: — maskar: 16. 412; 48. 21: —
