deras rikedomar icke kan misskännas, gynnade i hemlighet de nye lärarne och bemödade sig endast att styra deras ifver, för att icke göra sig misstänkt hos allmänheten; han gjorde likväl en af dem (Laurentius Andreä) till sin Kansler och rådgjorde sig med honom öfver sättet att verkställa Religions-förändringen. Det första verksamma steget skedde med Dominikaner-Munkarnes förvisning. Ett så kalladt lån af kyrkornas öfverflödiga silfver fordrades derefter, och de Andelige måste icke allenast emottaga inqvartering i klostren, utan äfven lemna en del af sina inkomster. Gustafs försigtighet, att i de lediga stiften endast tillsätta personer på hvilka han tycktes kunna lita, och hans rådiga djerfhet att genast afsätta de Biskopar, som genom stämplingar företogo sig att försvara sitt välde, förvirrade de öfriges planer. Johannes Magnus, som Konungen upphöjt till Ärkebiskop, älskade sin värdighet mer än Roms
