Hoppa till innehållet

Sida:Kapten Grants barn 1910.djvu/118

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
114
BARNBIBLIOTEKET SAGA.

ade en slup på vattnet på väg till standen för att hämta dem.

I Glenarvans och hans vänners glädje över att få återse sina kära blandades dock smärtan över att nödgas skiljas från Thalcave, som de visste, att de aldrig skulle få återse. Glenarvan hade bett honom följa med dem, men han ville icke.

— Här är Thaouka. Här är Pampan. Här måste jag vara, hade han svarat.

Ingen ersättning för sina tjänster ville han mottaga. Vad han gjort, hade han gjort av vänskap, sade han. Men i det ögonblick, då Glenarvan