— 19 —
hemlighet genomsökte han mer än en gång de redan lästa numren med största noggrannhet, i hopp att finna något af intresse, som han vid första genomläsningen hade förbisett.
Efter hustruns död stängde Magnus Brandt sig mer och mer ute från umgänget med människor, och lifvet på Skogaholm var icke mera som förr. Praktrummen och gemaken i de stora salarna på andra våningarna, där de gamla porträtten hängde, stängdes, och för fönstren rullades täta gardiner ned. Frukter och bär i växthus och trädgård prunkade icke längre på silfverfat vid de muntra gästabuden, och i vinkällaren tjocknade spindelnäten kring de glömda buteljerna. Magnus Brandt nöjde sig med hvardagsrummen på nedre botten med deras låga fönster och enklare utstyrsel. Sin bästa trefnad fann han i biblioteket, där han drog sig tillbaka för att vara ostörd, och där ingen då vågade sig in.
Under flera år, som Magnus Brandt varit änkling, hade ingen hört det ringaste om att herrn på Skogaholm tänkt på ett nytt äktenskap. I början hade han hållit sig med guvernanter i huset, unga damer och äldre damer, med glasögon och utan. Alla hade de stannat helt kort tid. Ty när det gällde döttrarna, var Magnus Brandt ej lätt att tillfredsställa. Han