Hoppa till innehållet

Sida:Klingenstierna I.djvu/58

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
54
samuel klingenstierna

måtte anställas som hans biträde vid handledningen av kronprinsens studier, när hans hälsa så fordrade. Detta förslag antogs. Men 1764 blev han omsider dispenserad från sin tjänst vid hovet och ständerna beviljade honom bibehållandet av innehavande löneförmåner för hans återstående livstid.

Under hela denna tid var han, så långt tid och krafter medgåvo, med vanlig iver sysselsatt med vetenskapliga arbeten, såsom den följande avdelningen, »Klingenstiernas vetenskapliga arbeten», utvisar.

Utom sina talrika arbeten i de matematiska vetenskaperna har han skrivit ett minnestal i Vetenskapsakademien över Polhem 1753. Det utmärker sig för en reda, enkelhet och klarhet i framställningen, så att det mera liknar en modern levnadsteckning än den tidens svulstiga äreminnen.

Sotberg tillskriver Klingenstierna en anonym skrift, »Om vetenskapernas upphof och verkan», tryckt i Stockholm 1768, men härom vågar jag ej yttra mig.

Hans hälsa avtog alltmera. Utom de båda »pleuropulmonierna», som ovan omtalats, tillstötte enligt Martin[1] 1759 gulsot och sedermera ofta »febres nervinæ» och »deraf åkomne Hydropiske tillfälligheter, så att benen och nedre delarne

    till professor vid kadettkåren i Karlskrona. Utbytte frivilligt med Strömer detta förordnande mot det att förestå dennes astronomiska professur i Uppsala 1756—58. Vistades i utlandet 1758—1763. 1763—1771 lärare för kronprinsen till dennes uppstigande på tronen som Gustav III. Adlad 1766 med namnet Ferrner, fick kansliråds titel samt nordstjärnan, men erhöll aldrig sedan något ämbete. De 500 rdr, som han erhöll i pension vid avskedet från hovet, var den enda fasta lön han erhöll. Han levde ytterst indraget under vetenskapligt arbete och blev ledamot av Vet.-akad. och Vitterhetsakad. G. 1770 med Dorothea Jancke. Död barnlös 1802. Överlämnade 1000 rdr banko till Vet.-akad., varav räntan skulle användas till pris för arbeten i de matematiska vetenskaperna.

  1. Roland Martin: Beskrifning på några delars förvandling till ben i stora Aortabågen jämte försök till förklaring deröfver. K. Vet.-akad. handl. 1765, s. 292. — Roland Martin f. 1720. Professor i anatomi och kirurgi vid Theatrum anatomicum i Stockholm och assessor i Sundhetskollegium. Led. K. Vet.akad. 1759. Död 1788.