mans maki ok eygh madher i brysti. Ek är madher
sum thu. Their skulu mötas a thriggia wägha
motum. Kumber than ord hawer giwit, ok than
5 kumber eigh ther ord hawer lutit, Tha mun han (wan)
wara sum han heitir, är eigh eidhganger ok eigh
wittnisbär, | hwarti firi man älla kunu. Kumber
ok than ord hawer lutit ok eigh than ord hawer
giwit, Tha opar han thrif nidhingx op, ok markar
10 han a iardu: Tha (se) han madher thäss wärri thät
taladhi han eigh halla thordi. Nu mötas their
badhir mädh fullum wapnum, Falder than ord
hawer lutit, gilder medh halwum gialdum: Falder
than ord hawer giwit, glöpa orda wärster, tunga
15 huwdhbani, Liggi | i vgildum akri”.
De vigtigaste afvikelserna från texten A ha i den nu senast aftryckta texten B utmärkts med kursiv stil. Det i B genomförda utbytet af þ mot th i början af ord och dh efter vokal har dock icke särskildt betecknats, hvilket deremot skett med skrifsätten th en gång, der A har t, d 2 gånger efter r, der A har þ, dh 3 gånger, der A har d (att en viss uppmärksamhet bör fästas vid dessa afvikelser skall längre fram visas). Smärre olikheter, såsom i bruket af w och u, af u och o, af e och ä, af c, ch och k, m. m., äro ej utmärkta. Två ord i B, som saknas i A, äro satta inom klammer. På 2 ställen saknas i B ord, som finnas i A, hvilket angifvits med |.
Från texten B skiljer sig texten i Scriptores — här kallad C — endast i följande afseenden. C har þ öfver allt, der B har ett mot þ i A svarande th eller dh, dessutom äfven i þrij, såsom C har i st. f. thrif i B, i jarþu, þorþi, liksom A och i meþ en gång, der B har mädh. Vidare har C alla 4 gångerna runtecknet ᛘ för madher i B, alltid ey för äi, eigh, eygh i B, omvexlande och
