alldeles tillfälliga öfverensstämmelse med B, måste bero på ett skriffel. — En yngre handskrift från 1676[1] (29) slutligen har hednalagens text i afskrift efter 1607 års upplaga af Upplandslagen, efter hvilken tryckta text äfven 2 handskrifters text, hörande till typen A, blifvit af yngre händer rättad.
Af de i Kongl. Biblioteket i Stockholm befintliga 32 handskrifterna af Olai Petri krönika upptaga 19 hednalagen, medan 13 utelemna den. Alla dessa tillhöra typen A. En har þa wari han och 2 þa är han i st. f. þa han i A (r. 9), alldeles som några af Uppsala-handskrifterna. Tre hafva han wan wara, hvaraf en är från 1578. En har ligge han[2] för ligger han i A (r. 13). Orden glöper orda i texten A (r. 13) äro i flere handskrifter på ett ganska lärorikt sätt vanställda. Fyra hafva glöper order, i det att ändelsen i orda blifvit rättad efter glöper, medan det här förut (s. 107) påpekade skrifsättet glöpa orda visar en motsatt inverkan. Två handskrifter ha glöp orda. — I en afskrift är det underliga, till typen A hörande felet þeir skulu vapnum upphjelpt genom ett med senare hand tillagdt ord skiffta[3].
Af Riksarkivets 2 handskrifter af Olai Petri krönika har den ena, af Klemming utgifna den här förut aftryckta texten af hednalagen, medan den andra saknar detta stycke. Här är platsen att med några ord närmare redogöra för den förstnämda handskriften. Den är enligt Klemming ”den äldsta och bästa af de talrika afskrifterna, ty författarens original finnes dess värre icke i behåll”. Afskriften är ”fullkomligt samtidig med författaren, tagen innan han ännu lagt sista handen
