hållit sig till den senare, som icke låter sig tillfredsställande förklaras. Också hafva så väl äldre forskare, såsom Stiernhöök och Loccenius, som ock Schlyter sjelf misslyckats i sina försök att förklara dessa ord. Om de båda förstnämndas öfversättningar se ordboken till Schlyters upplaga af UL., s. 437. Schlyter öfversätter: ”den värste af (dem som talat) smädeord, den som svårast skymfat den andre”[1], hvarvid tillägges: ”detta synes vara ett ordspråk, som ej kan annorlunda öfvs:s, ehuru meningen här måste vara den, att den som med sina ord mest skymfat den andre, är den värste, och sjelf orsaken till sin död”, hvilken mening ock säges vara ”på ett oegentligt sätt uttryckt”[2] i de ofvannämda orden. Den här först gjorda öfversättningen är lika litet språkligt möjlig, som den senare förklaringen passar i det sammanhang, der de ifrågavarande orden stå. Dessa låta i denna form helt enkelt icke öfversätta eller förklara sig. Deremot gifver läsarten glöper orda werster såväl en lätt öfversättning som en för sammanhanget ytterst passande mening. Glöper är det fno. glœpr, ett maskulint substantiv, betydande brott, ogärning. Glöper orda betyder således ordaförbrytelse, eller en förbrytelse som består i (onda) ord. Glöper orda werster (näml. glöper) betecknar således, att en förbrytelse, som består i onda, uppeggande, hånande ord är den värsta förbrytelse, den moraliskt förkastligaste liksom den till sina följder farligaste. Detta passar synnerligen väl, då uttrycket — säkert ett urgammalt ordspråk — nyttjas med anledning deraf, att den, som skymfat en annan, fallit för dennes svärd. Den i de ifrågavarande orden inlagda meningen utvecklas ytterligare genom det omedelbart följande tunga houudbani
