Sida:Kongl. Vitterhetsakademiens månadsblad (åttonde årgången, 1879).pdf/128

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer


120

laghen” — vår hednalag — ”aff hedendoomen är kommin”, just grundar sig på denna anteckning, att lagen brukades ”i hedhnum tima”. Hur skulle Olaus Petri eljest kunnat så säkert uppgifva detta? Vi finge på detta sätt ett nytt stöd för den åsigten, att Olaus Petri och Bureus oberoende af hvarandra[1] afskrifvit samma gamla originalhandskrift.


Jag har nu sökt besvara den första af de å s. 103 framkastade spörsmålen, nämligen det om de båda textredaktionernas förhållande till hvarandra. Jag kommer nu till den andra frågan, som är af vida svårare, vida mer grannlaga natur. Detta spörsmål gäller, huruvida vi kunna sluta något rörande beskaffenheten af den originalhandskrift, hvari hednalagen stått. Jag tror mig kunna besvara äfven detta spörsmål och skall nu öfvergå dertill. Jag måste härvid dock anhålla om deras öfverseende, hvilka möjligen skola finna den bevisning, som jag kan åvägabringa, för svag, den slutsats, hvartill jag kommer, för djärf.

Först och främst är att märka, att hednalagen med sina alldeles egendomliga språkformer och skrifsätt — om hvilka mer i det följande — efter all sannolighet icke stått i den handskrift af Upplandslagen, som 1607 af Bureus utgafs. Den omständigheten, att det förra lagfragmentet är af Bureus aftryckt tillsamman med Upplandslagen bevisar intet för antagandet om hednalagens och Upplandslagens — sådan denna föreligger i 1607 års upplaga — härstammande från samma handskrift, om man närmare fäster sig vid det sätt, hvarpå

  1. Naturligtvis måste man antaga, att en man som Bureus känt Olai Petri krönika och vetat, att hednalagen fanns upptecknad därstädes; men då han, efter hvad jag sökt göra troligt, hade den ursprungliga handskriften till sitt förfogande, har han ansett lämpligt att uteslutande följa denna.