Sida:Kongl. Vitterhetsakademiens månadsblad (åttonde årgången, 1879).pdf/137

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer


129

liggi blifvit läst som ligr och detta sedan, liksom öfver allt eljes, afskrifvits med ligger. Möjligen har ock ett glöpr af Bureus blifvit felläst som glöpa (jfr s. 118 här förut), hvilket kunnat ske lättare än ett glöper. — Slutligen må uppmärksamhet skänkas åt tvänne i sig sjelf föga anmärkningsvärda skrifsätt i äVGL.-fragm., emedan de kunna hjelpa oss att förklara det besynnerliga skriffelet hos Olaus Petri þeir sculu vapnum för mädh fullum wapnum i B. I äVGL.-fragm. nyttjas oftast ſ (jämte det sällsynta s), hvilket till formen är ganska likt f; vidare skrifves ändelsen -um dels så, dels -ū (se fragm. s. 22 hanū, men 25 hanum). Antager man nu, att originalhandskriften af hednalagen haft skrifsättet fullū (eller kanske, med ett slarfvigt skrifsätt[1], fulū[2]) för fullum, så kan Olaus Petri ha läst detta som ſullu (ſulu) med ſ för f och med förbiseende af strecket öfver det senare u. Detta ord har han sedan rättat till ſculu (jfr landsmålens sulle för skulle), hvilket åter medfört rättelse af mz (såsom handskriften troligen, liksom äVGL.-fragm., haft) till þeir efter det en gång förut i hednalagen förekommande þeir sculu[3] (jfr härom s. 115 här förut).

Det torde nu vara på sin plats att påpeka ett par små olikheter mellan hednalagens text och äVGL.-fragm:s. Den förra har en gång þer såsom relativ partikel, de senare aldrig denna yngre form, utan blott det

  1. ↑ Så ha äfven äVGL.-fragm. skriffelet sköning för skötning förutom andra slarffel.
  2. ↑ Det i Klemmings upplaga mötande fulum synes hafva blifvit insatt — jfr s. 101 här — efter läsarten i Scriptores, hvilken åter torde ha tillkommit genom Schröders rättelse af handskriftens sculu till fulum (jfr s. 104).
  3. ↑ I originalhandskriften förmodar jag der hafva stått skulu, ej sculu. Skrifsättet med c i detta ord hos Olaus Petri kan naturligtvis bero på en tillfällighet. Men det kan ock bero därpå, att originalhandskriften haft samma af ſ och k sammansatta tecken ƙ, som i ä. VGL.-fragm. brukas (se 1874 års aftryck s. 102 och Rydqvist, SSL. I, XXIX n *). Detta af Olaus Petri okända tecken kunde lätt tagas för ſc (snarare än för ſk).


Hämtad från ”https://sv.wikisource.org/w/index.php?title=Sida:Kongl._Vitterhetsakademiens_månadsblad_(åttonde_årgången,_1879).pdf/137&oldid=550194”