ledes häraf på den tanken, att äfven dessa båda lagstadganden funnits i ett fragment af någon gammal lagkodex, i hvilket fall det ju ligger närmast att tänka på den samma, som innehållit hednalagen. Af intresse är med afseende härå att iakttaga, att den åldersbestämning — ”trij eller fyra hundrade åår” —, som nyttjas vid anförandet af stället om allsäla, är ordagrant den samma, som å det här förut citerade stället om ”ganska små” lagböcker. Då det för öfrigt i stadgandet om allsäla, liksom i hednalagen, är fråga om hedniska plägseder, är det särskildt frestande att våga den förmodan, att dessa båda lagstadganden tillhört samma handskrift. Man måste medgifva, att detta antagande är vida sannolikare än det, som med eljes samma förutsättningar, som här blifvit gjorda, måste blifva en följd af dess förkastande, nämligen att dessa båda lagstadganden, härrörande från hednisk tid, stått i hvar sitt af tvänne nu förlorade fragment af gamla laghandskrifter[1]. Hvad stadgandet om jernbörd särskildt vidkommer, så påminna flere uttryck i det lilla stycket om Skånelagens bestämmelser, men olikheten är dock så bestämd, att man omöjligen kan antaga, att det hemtats af Olaus Petri från denna lag.
Det är sålunda möjligt, kanske sannolikt, att det handskriftsfragment, som innehållit hednalagen, och som
- ↑ En och annan läsare har kanske, liksom jag, blifvit slagen af den likhet, som i några afseenden råder mellan det af Olaus Petri meddelade stadgandet om allsäla och det i Vestmannalagen I, Byggninga balkir, 1 (och Vestm.-lagen II, Jorþa balkær, 1) befintliga ålderdomliga stycket om alsæla, där det talas om att lighri raþa. Man kunde ett ögonblick vara frestad att tro, att Olaus Petri missförstått detta ställe — lighri betyder där något helt annat än ”läghrestadh” — och fritt återgifvit det i sin krönika på ofvan angifna sätt. Vid närmare begrundande finner man dock, att sådant ej är möjligt att antaga — enär bland annat enskildheterna allt för mycket afvika —, utan att Olaus Petri verkligen måste hafva följt ett gammalt lagstadgande af sådant innehåll, som han angifver.
