fanns på Olai Petri och Burei tid[1], äfven innehållit andra stycken af en gammal lagredaktion och särskildt de nu omnämda stadgandena om allsäla och om jernbörd. Emellertid medgifves villigt, att den bevisföring, jag sökt åvägabringa för denna åsigt, icke kan anses vara af strängaste art.
Jag öfvergår nu till det tredje och sista af de i början (s. 103) framstälda spörsmålen, eller det: hvilken landskapslag har hednalagen tillhört? Om, såsom jag i det föregående genom sammanställande af en mängd slående öfverensstämmelser sökt göra troligt, hednalagen och äVGL.-fragm. tillhört samma originalhandskrift, ligger det onekligen närmast till hands att antaga, att hednalagen utgjort en del af äVGL. Ett sådant antagande får ingalunda derför tillbakavisas, att den af Schlyter utgifna handskriften af äVGL. saknar det ytterst ålderdomliga lagstadgande, som träffas i hednalagen. Detta kan nämligen såsom föråldradt hafva uteslutits i den nämda handskriften af äVGL., alldeles som kapitlet om köp af trälar såsom handlande om något, som ”hunnit alldeles komma ur bruk eller blifvit genom en särskild lag förbudet”, uteslutits ur den äldre handskriften af Gutalagen, medan det ännu finnes qvar i den yngre (se Schlyter, Gotlands-Lagen, s. IX). Det bör med afseende på detta antagande märkas, att den handskrift af äVGL., som fragm. tillhört, icke kan vara en afskrift af den af Schlyter utgifna handskriften, utan är, såsom det af vigtiga afvikelser och tillägg samt bättre läsarter synes, af denna alldeles oberoende; en för båda gemensam originalhandskrift torde ej ens böra antagas. — Skulle stadgandena om allsäla och om jernbörd verkligen hafva hört till samma handskrift som
- ↑ Att detta handskriftsfragment efter Burei tid spårlöst försvunnit, är icke underligare, än att de handskrifter af Upplands- och Östgötalagarne, hvilka år 1607 utgåfvos i tryck, och många flere i början af 1600-talet befintliga handskrifter gått förlorade.
