jämförts: ”Då jag icke känner att det Isl. ordet varit brukadt i eg. bem. af dråpare, såsom BH. öfvs:r, finner jag orden tunga h. [,] i U. böra öfvs:s: tungan är orsaken till hans död, ɔ: han har sin egen tunga l. sitt förolämpande tal att skylla för sin död, hvilket i allt fall är tydliga meningen af de anf. orden . . .” Den här af Schlyter lemnade öfversättningen har, efter min tanke, icke träffat uttryckets kärna eller dess djupaste mening. Man måste för att komma till denna först göra klart för sig, hvad den egentliga betydelsen af ordet houuðbani kan vara. Som bekant nyttjas ordet hufvud ännu i nysvenskan såsom första led i många sammansatta ord med betydelse af främst, förnämst; så i hufvudsak, hufvudman, hufvudstycke, hufvudbok, hufvudämne m. fl. Den samma användningen hade ordet i fsve. och i talrika fall i fno.[1]. På sådant sätt synes mig houuð- i houuðbani böra uppfattas. Meningen af det ifrågavarande ordspråket blir då: tungan är ”hufvuddråparen” = den främste dråparen, den förnämsta orsaken till menniskors mördande, hvilken tanke passar väl samman med och liksom tjenar till förklaring af det omedelbart föregående uttrycket: ordförbrytelse är värst. — Här följa nu text och öfversättning.
- ↑ I Hávamál (v. 73, Bugges upplaga) träffas följande versrader:
Tveir 'ro eins heriar,
tunga er haufuþs bani.Det synes ingen anledning vara att här antaga ett sammansatt ord (höfuðsbani). Meningen torde helt enkelt vara den: tungan är hufvudets bane (eller med fri omskrifning af båda verserna: af två ting — tunga och hufvud —, som tillhöra samma kropp, är det förra ofta orsaken till det senares förderf). Möjligt är emellertid, att detta förmodligen allmänt kända uttryck ur Hávamál föranledt, att en form höfuðsbani finnes som biform till det fno. höfuðbani — i Laxdoela-sagan träffas t. ex. båda formerna, likaså i Njála —, hvars ursprungliga betydelse säkerligen är den samma, som ofvan för det fsve. ordet angifves, eller främste dråpare, förnämsta dödsorsak, hvilken betydelse också synes passa på alla de i Cleasby-Vigfussons lexikon anförda ställena — utom det ofvannämda i Hávamál — liksom på det af Schlyter omnämda stället i Flóamanna-saga.
