häpnadsväckande draget af alla i det nya systemet, såsom eldarna särskildt under de sista månaderna af 1810 och början af 1811 flammade i hundratals städer från ena ändan af Napoleons och hans bundsförvanters område till det andra, endast med undantag af Ryssland, schweiziska edsförbundet och Danmark. Otvifvelaktigt bidrog det skakande i dessa scener också att ge en i och för sig öfverdrifven föreställning om kejsarens järnhårda vilja att utan hänsyn till något annat fullfölja planen på Englands ekonomiska undergång, hvilket redan i och för sig var en maktfaktor att räkna med. De franska handels- och industrikamrarna uppstämde också hvad en af dem träffande kallar »en konsert af välsignelser» för att kejsaren på detta ovanligt direkta sätt befriade dem från en öfvermäktig medtäflare, ehuru visserligen, som den tyske historikern Zeyss har visat, en del af tacksägelserna tillkom på beställning från högre ort.[1]
Nya handelsvägar 1810—12 Den mest anmärkningsvärda följden af det nya systemet var en ny omläggning af handelsvägarna, i två riktningar. Dels kom sjövägen genom licensväsendet ånyo officiellt till heders så som den icke varit sedan Berlindekretet, hvilket uppenbarligen hade sin förnämsta betydelse för det egentliga Frankrike, där smugglingen alltid stött på de största svårigheterna; detta gjorde slut exempelvis på den blomstring Strassburg åtnjutit som stapelort för den franska importen, både den legitima och den illegitima.[2] Men dels och viktigast skedde en förskjutning af hela handeln med kolonialvaror och engelska manufakturer från det egentliga Mellaneuropa, Rhens, Wesers, Elbes och Oders flodområden till Östeuropa och Donaubäckenet. Från och med sommaren 1811 upphörde i allt väsentligt tillförseln af engelska varor till Leipzigmässorna, och äfven kolonialvarorna nedgingo där till en obetydlighet af hvad de förut varit. Relativt mindre led egendomligt nog Frankfurt, uppenbarligen beroende på, att den goda viljan till efter-
- ↑ Lettres inéd. de Nap. (ed. Lecestre) n:r 803, 830, 837, 845 m. fl. — Preussiska förordningar i Martens, N. Rec. I 515 ff. — Rist II 78, 87, 105 f. — Bourrienne VII 233, IX 50 f. — Rubin, 1807—14 393 ff. — Darmstädter, Frankfurt 312 ff. — Schmidt 375 ff., 380, 386. — Servières 148 f., 273 ff. — Schäfer 429 f. — König 195, 231 f. etc. — Thiers XII 28 ff., 191 f. — Tarle, Kont. blokada I 294. — — Cérenville, Syst. cont. et la Suisse 57 ff. Zeyss, Enststeh. d. Handelskammern 140 ff. och Anh. IX. — Levasseur, Hist. d. cl. ouv. 1789—1870 I 485 ff.
- ↑ Darmstädter, Die Verwaltung des Unter-Elsass (Bas-Rhin) unter Nap. I. (Z. f. d. G. des Oberrheins, N. F. XIX, 1904) 662 ff. — Tarle, Kont. blokada I 274 f., 280.
11—181359. Heckscher, Kontinentalsystemet.
