Sida:Kontinentalsystemet.djvu/194

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
184
KAP. IV. KONTINENTALSYSTEMETS VERKNINGAR

läge ofantligt, alldeles frånsedt de svåra rubbningarna vid öfvergången. Det skulle ha nedbragt dess nationalinkomst långt under hvad den förut varit, eftersom en dylik utveckling hade inneburit öfvergång från näringar, för hvilka det i dåvarande läge lämpade sig på ett alldeles enastående sätt, till andra som stodo långt tillbaka härför. Af detta skäl skulle också förlusten af en varaktig ömsesidig afspärrning mellan England och den öfriga världen ha blifvit långt större för det förra landet än motsvarande förlust på fastlandets sida. Ty den internationella arbetsfördelningen, specialiseringen på industri och handel, — för att nu blott hålla sig till det mest tidstypiska — utgjorde grundförutsättningen för Englands möjlighet att draga nytta af ställningen som nästan ensam innehafvare af stora nya uppfinningar. Fastlandsstaternas ställning däremot var redan vid den stora stridens utbrott så mycket mindre skild från ekonomisk själftillräcklighet, att en återgång därtill innebar långt mer begränsade uppoffringar. De skulle visserligen därigenom i väsentlig mån ha gått miste om förmånerna af att (genom inköp från England) njuta frukterna af de stora uppfinningarna äfvensom täcka sina behof af transmarina varor, samt skulle med ökad uppoffring och minskadt resultat få ersätta bådadera genom en — följaktligen i och för sig nationalekonomiskt missriktad — produktion. Men räckvidden häraf måste likväl förbli obetydlig i jämförelse med motsvarande omläggning i England. Tydligen innebär detta resultat ingalunda, att Englands läge skulle ha blifvit absolut taget sämre än fastlandets utan endast att England därigenom hade gått miste om större redan vunna fördelar. Vridningen tillbaka af tidens ur kunde ej undgå att verka starkast försämrande på läget i det land, där de största stegen i materiell utveckling framåt omedelbart förut ägt rum. Om England i längden hade kunnat bevara sin relativa företrädesställning under de nu gifna förutsättningarna, är en helt annan fråga, som är svår att besvara. Svaret kan likväl i detta fall mycket väl tänkas bli jakande af det skäl, att själfva afspärrningen hindrade och skulle ha fortsatt att försvåra de stora ekonomiska framstegens spridning från England till fastlandet. Nu tog ju utvecklingen icke alls denna riktning, men de teoretiska sammanhangen utredas likväl här, icke blott för att belysa hvad den kontinentala själfblockaden, tänkt till slut, skulle ha inneburit, utan också just för att i sinom tid därmed konfrontera den faktiska utvecklingen.

Till sist bör man göra klart för sig de länders ställning, som hade obehindrad tillförsel från England, alltså närmast Sverige och före