är, att det återfinnes också hos Karl Johan, om hvilken Trolle-Wachtmeister i sin dagbok (1816) berättar, att kronprinsen alls icke bestred möjligheten att Sverige ägde tre hundra dugligare militärer än han men förklarade sig i afseende på den högre finansen ej vilja stå tillbaka för någon, emedan han sedan gammalt gjort den till föremål för sitt särskilda studium. Möjligen var detta helt enkelt en imitation af Napoleon, med hvilkens finansåtgärder hans gamle medtäflares sträfvanden hade särdeles många beröringspunkter. Säkert är, att Napoleons fantastiska men med oerhörd möda — ofta i fält och alltid på egen hand — verkställda sammanställningar ur de tablåer, hans finansministrar lämnade honom, ådagalägga en nästan ofattlig uppmärksamhet åt just dessa frågor, ehuru resultaten ej stå i något förhållande till mödan eller uppfinningsförmågan. Molliens memoarer äro också en fortlöpande kommentar härtill; han talar om att »två månaders rådsförhandlingar och enskilda konferenser, som nästan dagligen upprepades i Paris eller Saint-Cloud efter hans (kejsarens) återkomst från Njemens stränder [1807], icke mättat denna nyfikenhet, denna kärlek till detaljer, som fick utlopp särskildt i finansfrågor. Hans fantasi skapade i hvarje ögonblick nya sifferkombinationer, som han tog för nya tillgångar; dylika felslut voro desto svårare att vederlägga, som de siffror hvari han uttryckte dem gåfvo misstagen skenet af aritmetiska sanningar». Det ligger alltså ej den minsta osannolikhet i att Napoleon tillmätt sina föreställningar om kreditväsendet och de ädla metallerna ett afgörande inflytande på den stora politiken mot England.[1]
Ekonomiska rubbningar Emellertid medverkade sannolikt också andra moment. Ett af dem var det redan i förbigående antydda, ganska själfklara sträfvandet att öfver hufvud taget vålla rubbningar i Englands näringslif och särskildt i dess industri. Han lät en af sina pennförare, D’Hauterive, i en 1800 utgifven skrift, De l’état de la France à la fin de l’an VIII, framställa den starkt genomförda arbetsfördelning, hvarpå Englands näringslif var byggdt, som en särskildt förvärrande omständighet vid hvarje ändring i näringslifvets riktning. Efter allt att döma var det främst arbetslöshet och däraf följande arbetaroroligheter som Napoleon hoppades kunna åstadkomma i England genom en afspärrningspolitik; åtminstone är det ett faktum, att få saker i hans egen inre politik upptogo hans tankar så mycket som detta. Det understödsväsen han vid
- ↑ Trolle-Wachtmeister, Anteckningar och minnen (ed. Tegnér) II (1889) 74. — Mollien II 155 ff., m. fl. st.
4—181359. Heckscher, Kontinentalsystemet.
